Alla barnen ska äta en Vesuvio...

...utom Fredrik som ska äta en Quattro Stagioni. Typiskt mig att vara speciell, men hey...jag kan inte hjälpa det. Jag vill ju inte bara vara en i mängden ;)

Myggorna vs. Felix.

1 - 0.

Saltkråkan?

Nä, men möjligtvis Ö-viks variant av allas vår barndoms soliga sommarparadis. Trysunda anses av många vara en av de vackraste öarna i hjärtat av Höga Kusten. En helt underbar plats!

Efter.

Före.

En kamp om smuts eller renlighet.

Barns enorma envishet kan ibland vara jobbig. Så är det bara.

Idag var det så dags att duscha Felix. Någonting som jag försökt genomföra några kvällar på raken nu. Men då har det antingen varit för sent eller så har jag varit för trött för att ta tag i det helt. Men idag skulle det hela (äntligen!) bli av, så var det bara.

Efter att ha jagat den lilla nakenfisen i ca 10 minuter (antagligen någonting som måste sett lite kul ut iallafall) så lyckades jag leda in han på toaletten. Men väl där inne satte Felix igång med plan B vilket var att på alla möjliga sätt klänga sig fast i allt som fanns att greppa. Det hela slutade med att jag fick kittla han så pass att han inte såg någon annan utväg än att bege sig in i duschen.

Efter ca 5 minuter av "för varmt - för kallt"-velande så var iallafall duschningen väl igång. Men Felix skulle bestämt hålla i duschmunstycket själv, varpå jag och hela toaletten blev de riktiga dusch-offrena.

Att sedan tvätta håret..oj oj oj..det är då den riktiga kampen börjar. Allt före det är definitivt lugnet före stormen. Antingen lyckas jag bidra till "Ahh PAPPA VATTEN I ÖGONEN!!!"-effekten eller så rinner shampoot ner mot ögonen vilket bidrar till en enorm pappa-panik som antingen slutar i att Felix får vatten i ögonen alt. shampoo i hela ansiktet. Men det värsta scenariot är ändå när Felix själv lyckas få shampoo på fingrarna, för att sedan torka sig i ögonen...vilket utlöser en enorm panik både för far och son.

Men när väl detta är avklarat, och pappa Fredrik är helt slut och bara vill gå och lägga sig och vila, det är just då Felix inser hur kul/skönt det är att duscha. Varpå kampen om att få ut han från duschen börjar. Då använder han mer än gärna duschen som vapen och den redan så blöta och trötta pappa Fredrik blir än mer blöt och trött...

Fast när allt sedan är klart så brukar vi vara väldigt nöjda. Både Felix och jag :)

Coca-Cola light plus green tea.

Cola med smak av grönt te låter onekligen som ett skämt. Men det är det (tyvärr) inte. Hade inte allt för höga förhoppningar före jag smakade på drycken, men det smakade faktiskt än värre än vad jag trodde det skulle smaka. Eftersmaken var rent ut sagt otäck, och jag har skäl att tro att den person som kom fram till detta produktförslag inte kommer att arbeta så länge till på samma företag.

Vi åker båt.

Det här är så mycket sommar att jag knappt finner ord som kan beskriva det. Så jag låter bli.

Semester i Ö-vik.

Anlände vid 20:00 igår, och mötte bl.a. upp Felix som stannat vid här efter semestern i Stockholm med sin mamma. Underbart skönt att vara här. Alltid skönt att fly från Piteå i några dagar efter de intensiva festivaldagarna. Nu ska vi umgås, ligga på stranden och mysa, åka båt, etc.

Orginellt?

Hittade just denna bild när jag bläddrade igenom bildsamlingen från den gångna helgen. Känns som att jag känner igen stilen på logotypen. Som att jag sett det någon annanstans. Kanske en släng av deja-vu, eller?

Hiiigh fiiive Piteå-Tidningen!

För alla som inte hade möjlighet att få tag i lördagens Piteå-Tidning ges här möjlighet att göra en utskrift av bilden på nummer 96:s åtråvärda signatur.

Kermit är död. Länge leve Kermit!

Min toalett är misshandlad och inte längre "ung och oförstörd". Festivalen har förgiftat den för alltid och jag funderar seriöst att stänga ner den för gott och nyttja toaletten i tvättstugan istället. Skyller dock mest på Lars, som hittade sig en kompis i mitt raklödder och tillsammans utforskade de livets mörka sida och dödade min plast-kermit (tandborstehållare). Det kändes elakt och jag har ännu inte hämtat mig från chocken. Men men, livet går vidare. Eller?

Ta min hand och se mig.

"Ta min hand eller låt bara bli
Mindre kan ingen göra, mera kan ingen göra
Se mig, se mig eller låt bara bli
Mindre kan ingen göra, mera kan ingen göra
Det är allt
Det är allt jag vill"
Paus / Slutsats (cover)

Korståget.

Hallelujah, eller nått. Nu bär det in mot stan/fest och ALLA är laddade.

Publikrekord.

Herregud, folket strömmar till och Festivuz har ett nytt publikrekord. Wow, dubbel-wow till och med.

Grill-Janne.

Tävlingen är avklarad och resultatet meddelas inom kort. Våra grillspett blev helt ok, men upplägget på tallriken blir antagligen vårt fall. Jag blev sås-fokuserad och la en överstor klick med tzatziki över hela tallriken. Såg rätt stökigt och osmakligt ut. Bra taktik dock, eftersom att vårt mål är att inte gå till final.

Hej festivalen.

Häng i Södra Hamn och solen är en av gästerna i vårt sällskap. Vi trivs, alla trivs, det är PDOL och livet är tiptop.

Livet från en liten mans perspektiv.

Henrik är typ ungefär 3 meter lång, och att duscha efter han är ett äventyr i sig. I detta läge är det frågan om jag ska klättra längs med stolpen för att kunna nå och sänka duschmunstycket, eller kanske hämta en stege eller använda mig av en livlina och ringa en vän och be om hjälp?

Grillträning.

Eller träning kanske är att ta i. Men vi har iallafall nu bestämt oss för vad vi ska tillaga under morgondagens semifinal i Grill-Janne tävlingen på PDOL.

Än en gång händer just det där.

No comment.

pre-PDOL.

Partiiiiiiiii hos Daniel och alla är på G. På bilden överglänser Madelen Henrik totalt, och det är vi alla nog bara glada för.

Hjälp!

Jag har sett på skräckfilm. Dessutom en sådan som var riktigt otäck. Filmen heter "The Orphanage". Den innehåller alla skrämselmoment som en bra skräckfilm ska innehålla (otäck miljö, mörker och dåligt väder, knarriga golv, etc...och framförallt otäcka barn med en stökig och ouppklarad bakgrund). Sådant som skrämmer vem som helst och framförallt och absolut allas vår Fredrik.

Jag är livrädd nu. Seriöst. Jag SKA inte se skräckfilm. Har lovat mig själv det och det blir alltid såhär. I vanliga fall när jag ser på skräckfilm så ska det vara ljust ute. Jätteljust alltså. Sen ska jag gärna se filmen på datorn, så att jag kan krympa ner bilden så att den blir minimal. Samtidigt som jag spelar glad och snäll musik i bakgrunden och gärna även har öppet en webbläsare med glada och snälla webbsidor och gärna att jag även samtidigt pratar med någon glad och snäll person på msn. Gärna även att jag råkar (?) gömma den minimala bilden bakom allt det glada och snälla. Då kan det gå an. Då kan jag "se" på skräckfilm och vara stolt över det och skryta över det till alla jag känner...och gärna några till.

Men nu är jag som sagt rädd och vågar absolut inte sova. Så planen är att jag ska se på en komedi för att balansera upp läget, och sen får vi se efter det om jag lyckas somna. För sova bör jag, med tanke på att det snart är PDOL och då vankas det att dricka "saft" och dansa disco-disco på heltid.

Paus.

Måste få tipsa om en av mina absoluta favoritskivor.

Gruppen "Paus" med albumtiteln "Paus". Jocke Bergs (Kent) och Peter Svenssons (The Cardigans) gemensamma sidoprojekt resulterade 1998 i denna tyvärr rätt bortglömda och underskattade skiva. Efter att den legat och samlat damm bland min skivsamling allt för länge så plockade jag fram den för några dagar sedan. Väldigt lugn och avskalad skiva, med helt underbara texter av både Jocke och Peter. Exempel nedan:

"som vem som helst
är jag ingen alls
för vem som helst
är jag allt"
Paus / Ett undantag för vem som helst

"Vid grinden bland löven
fanns det tid över
Blåögda bleka men två
Du gav mig ett smeknamn
skrev det i din hand
i regnet som viskat dig våt
Så långt till marken men fallet är vårt

På bron över räcket
skyddar istäcket
Vattnet från iskalla år
Jag glömde mitt smeknamn
blektes ur din hand
och nysnön har gömt alla spår
så långt till marken men fallet är vårt

Ensam i gruset
bländad av ljuset
En andlös sekund är det du
Så minns jag mitt smeknamn
Viskar det tveksamt
Men dammet gör rösten så ful

Jag vet att framtiden är vår
Men jag saknar dig ändå
Tror du helst vill vara här
Men där går versionerna isär
Så långt till marken men fallet är vårt

Glöm bron och löven
allting är över
Det blir inte sommar i år
Utan mitt smeknamn
håller jag andan
Jag går mycket längre än så
så nära marken men faller ändå"
Paus / Smeknamn

Brukar vara emot att citera hela låttexter, men i detta fallet så kunde jag inte hålla mig. Det där är poesi för mina öron. Underbart! På alla möjliga sätt.

Kvällens låtval.

Damien Rice / The Blower's Daughter

Den roliga lappen på dörren.

Visst finns det en mängd olika nycklar med olika utseende och kännetecken. Men det kan ändå vara svårt att unikt beskriva en nyckel.

Även roligt är kravet på 30 kr i hittelön. Hur kom personen i fråga fram till den summan? Varför ens orka kräva en sådan liten summa pengar?

Humor. Helt klart humor.

Fredrik står onykter i en kö.

Micke ska ha vin. Jag ska (seriöst) inte ha vin. Men ändå köper jag. Jag är vild? Nä...

Definitionen av kö.r

Bläääääl..?

Lars gör ett uttalande.

Detta är visst allmän egendom ikväll enligt Lars. Om han bara visste hur pass mkt stökighet ett sådant uttalande kan leda till. Eller fel, det vet han. Lars är vild.

Fredriks soffa mår inte så bra.

Stolsryggen är av sedan en fest i fjärran tid. Daniel sitter alldeles just och lutar sig mot den, och jag borde säga till. Men Daniel är stor och stark och jag liten, svag och konflikträdd och väljer att snällt sitta tyst och tänka lyckliga tankar på annat. Kanske Daniel läser min blogg en vacker dag och förstår. Vi kan ju alltid hoppas. Jag ber till alla möjliga gudar och hoppas! ;)

Som ett paket ska se ut.

Lollan fyller 25 och ska firas med pompa och ståt. Vi köpte en fin present vars innehåll är ointresant men där det yttre betyder allt.

Stunden före dagen efter/ före.

Henrik ligger och ZzZz på min säng (!) och jag sitter vaken och lyssnar på bra musik och tänker onyktra tankar. Just nu har jag ett vagt minne av att jag lovat mig själv att aldrig mer blogga i onyktert tillstånd..men jag litar inte på tankar i mitt nuvarande onyktra tillstånd så därför kör jag på. Vinna-vinna situation? Knappast, men hej ids jag bry mig. Nä..

Alternativen för kvällen var många (överdrift). Jag hade planer på att fara till trästocksfestivalen (och se på Säkert!), eller fixa kalas på hemmaplan och sedan gå ut på härj eller gå på bio. Jag valde kalas + härj, vilket på inget sätt var orginellt. Men hursomhelst så var det jäkligt skoj! Även om jag hade fyllehicka i ca 5 timmar och även om jag var enormt trött (steg upp ca 06:00 imorse) så var det trevligt till tusen.

Jag borde skriva mer och jag har mkt inom mig som vill "komma ut" men Henrik sover sjukt skönt just nu. Så jag ids inte, utan skriver vidare vid ett annat tillfälle. Nu drar jag till Flixens säng och ZzZz. Ha det internet. Vi hörs!

Kallt men varmt.

En kall sommarkväll. Isande vindar, en temperatur på ca 16 grader och mörka moln längs med himmelen. Men man blir alldeles varm inombords när man ser farfar/morfar uffe leka med sina barnbarn. Varm och glad.

Semester på Klubben.

Flixen beger sig till Sthlm med hans mama and the gang på lördag, och är sedan borta en hel vecka. Så han missar det traditionella "bo på stuga på Klubben"-livet detta år. Så jag och han försöker komprimera ihop nöjet under en kväll/natt tillsammans med resten av familjen. Trevligt värre!

Liten, billig, smidig och läcker.

Låt mig presentera min nya bärbara dator; Asus Eee Pc. Som synes så är den liten (jämförande objekt är ett A4-papper), nog kraftfull för att täcka mina behov (surf, blogg, mail, chatt) och med en minimalistisk design som passar min smak. Trådlöst internet, 3 USB portar, en VGA utgång, etc. Allt detta för enbart ca 3 000 kr. Dock är det exklusive en Win XP installation, men det lyckades jag fixa själv :)

Fredrik krossar en illusion.

Felix är i en händelserik ålder där såväl nya intryck som erfarenheter är en del av hans liv. Det bidrar i sin tur till att han drömmer en hel del, drömmar som han valt att kategorisera in i fina och tråkiga drömmar. En tråkig dröm är såklart lika med en mardröm, och en mardröm för Felix är lika med spöken, monster, elaka djur och annat som är otäckt för en 5-årig liten kille.

Viktigt att påpeka är ju att spöken och monster i hans värld såklart inte är lika med de obehagligheter som finns med i filmer som [REC], The Ring, The Grudge och allt vad de nu heter. Utan detta är spöken i bolibompa-klass, alltså spöket laban med en lite elakare attityd. Typ ungefär.

Nåväl. Med detta som bakgrund så hade jag för några dagar sedan en rätt så obehaglig mardröm. Kortfattat kan man säga att månen kolliderade med jorden, och vår undergång var ett faktum. Vaknade upp kallsvettig och med en otäck känsla av mardröm, men lyckades sedan somna om i några timmar.

På morgonen hade jag mitt vanliga "har du drömt något speciellt inatt?"-snack med Felix, men han hade inget direkt minne av vare sig någon fin eller tråkig dröm. Men han frågade mig samma fråga, varpå jag berättade exakt vad som hänt i min otäcka dröm. Jag möts sedan av en gapande felix som upprepar "oj, oj, oj" i några sekunder för sig själv. Ungefär exakt där slog det mitt morgontrötta jag att det kanske inte var det bästa att vara så ärlig. Att förstöra Felix bild av en mardröm, att slå hål på bolibompa-illusionen.

Livets stora mysterium?

Det är frågan som håller mig vaken om nätterna. Frågan jag så många gånger ställt, men som ingen har kunnat ge mig ett svar om. Ett enkelt svar. Bara ett enkelt svar! Ett svar som kan ge mig ro. Låta mig gå vidare, och koncentrera tankarna på annat. Annat viktigt som vi alla söker svar om.

Vad sysslar det där "och"-tecknet med i Överskottsbolagets logotyp?!? Eller är det bara ett "o"-tecken? Var det någon som gjorde fel och sedan hoppades att ingen skulle upptäcka det? Oavsett vad det är så känns det missplacerat och får mig att bli sådär lagomt "hej-jag-är-pensionär-och-mitt-liv-går-numera-enbart-ut-på-att-hitta-saker-som-gör-mig-irriterad"-bitter och ilsk. Jag har googlat, jag har wikipediat, jag har frågat gud...men ingen vill ge mig svar på detta. Så nu är det upp till er. Hjälp mig att reda ut detta. Snälla!

Hej sommar!

Sommar, sol, bad, skratt, glädje, etc. Just nu skulle jag gärna pausa tiden. Någon som vet hur man gör?

Frihet (del 2).

Felix är på dop. Hans lillasyster Lovisa döps. Jag var inbjuden, men av rätt så förklarliga skäl så tackade jag vänligt nej.

Så jag har passat på att jobba i någon timme, och har fått väldigt mkt gjort. Jag är nu äntligen klar med den produktionsuppföljningsrapport som jag arbetat med under de senaste 3 månaderna, och det känns underbart. Underbart! Så nu ska jag fira genom att ta mig en kopp med uber-surt kaffe a'la Aditro och surfa fram lite information om hur jag ska kunna genomföra kvällens stora projekt.

Frihet.

Tycker jag denna bild symboliserar. En underbar bild som en del av en underbar dag.

Nördbroms?

Felix säger att det här är hans nördbroms. Jag har påpekat, lite sådär pedagogiskt lagomt försiktigt, att det kanske är nödbroms han menar. Men då blir han ilsk, stirrar på mig med en ond blick och säger att det faktiskt heter nördbroms. Så då vet ni alla vad som gäller. Nördbroms, inte nödbroms :)

Taxiresa.

Jag gillar dom här killarna. Dom är - och nu överdriver jag inte - underbara! Nu bär det av mot city. Jiiiiiihaaaaaaa!

Vuxenplockepinn.

Jag vann stort i den inledande matchen. Eller förlorade. Eller nått. Hursomhelst, det viktiga är att vi spelar vuxenplockepinn och det är förbannat skoj.

En felaktig bild av Fredrik.

I dagens PT har dom en artikel om årets Grill-Janne tävling. Där i det vänstra hörnet står jag och hänger och ser enormt engagerad ut. Bilden ger en direkt felaktig bild av mig, som dock bara är fördelaktig. Nr.1 - Jag är med i en grilltävling och just därför är jag bra på att grilla. Vilket ju är fel, senast jag grillade så lyckades jag bränna sönder mina kycklingkorvar. Rejält! Nr.2 - Jag är som alla andra män, jag dricker öl och älskar det! (håller i en ölflaska på bilden) Vilket ju är jättefel, jag hatar öl och drack det enbart för att leka tuff och passa in i "gänget". Bara så ni vet!

Hårdare, bättre, snabbare, starkare.

Daft Punk / Harder, better, faster, stronger

Eftersmak.

Smakprov.

Resultatet av grillträningen var roligare och mer tilltalande än träningen i sig. Notera blåklockorna som liten detalj på oxfilén. Spännande!

Grillträning.

Jag och Marcus har varit på grillträning. Vi kommer att vara Team Aditro vid tävlingen Grill-Janne på PDOL. Antagligen blir detta undergången för Aditro som företag.

Filmkvällar.

I måndags samlade vi ihop ett gäng, slog rekord i antal besökare i Thomas & Malins biorum, och såg den underbara filmen Juno. Igår såg jag, Thomas och Lars den spanska skräckfilmen [REC] och slog rekord i antal skrik per minut. Trevligt värre!

Ett stort steg för mänskligheten.

Eller i alla fall för mig. Sitter och fikar själv (!) på Waynés Coffee. Vilket är ungefär lika med att gå på bio själv, äta tacos själv, sjunga SingStar själv etc. Men jag har några jobbpapper som täckmantel, vilket gör att det hela ser mindre dystert ut än vad det i själva verket är.

Semestern börjar på topp.

12,6 grader, en sol som glimtar fram titt som tätt och en vind som är isande kall. Jippie?

Ca. 07:30 steg jag upp, och har sedan dess hunnit äta frukost, städa, varit ute på en kort promenad, ladda ner några avsnitt av en ny lovande tv-serie "Durham County" (sägs vara en spännande mix mellan Twin Peaks och Dexter) och fundera över vad jag ska göra idag. Skönt att vara effektiv ibland :)

Humor.

Vissa situationer är roliga. Som tex. när enbart 4 personer dansar på ett dansgolv. Det är svårt att beskriva med ord, men alla vet ändå vad jag pratar om. Det är humor på nått sätt.

2 and a half men.

Henrik är utbildad engelskalärare.

Ibland märks det inte. För övrigt är detta Carrisch blogg, inte Fredriks. Punkt.

SingStar.

Carrisch och Hanna sjunger "Total eclipse of the heart" och energin är total. Bonnie Tyler är bra material för att liva upp stämningen. Härnäst väntar The Killers "Mr. brightside" och partyt är ett faktum.

Lunarstormblogg.

En gång i tiden skrev jag blogg på Lunarstorm i såväl seriös som mindre seriös form. Kikade igenom en del av dessa inlägg för ett tag sedan och hittade ett som jag faktiskt tycker om. Jag skrev den bloggen den 4 juli, 2006. Vilket är ganska så exakt 2 år sedan. Så jag känner att det är dags att åter publicera dessa ord i ett annat forum med andra läsare.

"Pappa, jag hoppade baklänges i havet!"

Kärleken till ett barn är svår att beskriva. Kanske rent av omöjlig. Antagligen är det lättare att beskriva de jobbiga bitarna av föräldraskapet.

Orsaken är relativt enkel; det är svårt att sätta ord på vissa saker. Hur man än försöker, hur mycket man än anstränger sig, så känns allt bara fel/konstigt/intetsägande i slutändan.

Problemet med att beskriva detta i text (och tal också för den delen) är att det ofta är svårt att återge exakt det ögonblick som kan ge en själv så mycket. Som kan få en att le. Att skratta. Att gråta. Att leva. Ett litet ögonblick. Det behövs inte mer. Men hur beskriver man ett sådant ögonblick?

Jag har ofta försökt skriva ner de "perfekta orden", för att beskriva min kärlek till min son Felix. Har någonting inom mig som driver mig att vilja genomföra detta. Vet inte direkt varför, men antagligen är det någonting som jag vill efterlämna till Felix. "Efterlämna" kanske inte är rätt ord i sammanhanget, men jag menar mer att jag vill ge Felix en personlig bild, som både är tidsmässig och känslomässig, om vad han betyder för mig nu.

Jag vill iallafall beskriva någonting som jag fick ta del av för några dagar sedan. Bakgrundshistorien är den att Felix, dagen före, hade varit med sin farfar på havsbadet. Där hade dom lekt i leklandet och sprungit i vattnet längs med stranden. Enligt min pappa så hade Felix varit fullständigt överlycklig över detta, och han pratade mycket med mig om detta på kvällen när han låg i sin säng.

Morgonen efter så vaknar jag före Felix. Men jag hör efter ett tag hur han ligger och fnittrar för sig själv i sängen. När jag kikar in så ser jag att han fortfarande blundar/sover. Jag lägger mig brevid honom. Han fnittrar fortfarande. Sedan öppnar han på sina ögon...har ett stort leende på läpparna...tittar på mig...och säger sedan direkt; "Pappa, jag hoppade baklänges i havet!" med enorm glädje och entusiasm.

För mig var det ett sådant ögonblick som jag tidigare nämnde. Möjligt att det inte ger er så mycket...men för mig betyder det allt. Det är när saker som dessa inträffar som jag älskar livet. Möjligtvis kan man vid dessa tillfällen få smak på det bästa som livet har att erbjuda. Att känna kärleken till sitt eget barn. Obeskrivbart? Visst...men jag försökte iallafall :)

Vi säger väl så.

/Fredrik

Fredrik ger sig själv bloggförbud.

"Jag skiter i dig!" är ett exempel på en blogg som är helt obegriplig. Inte bara för er, utan även för mig. Jag vet inte varför jag bloggade just det, jag vet inte vem fp är, jag vet inte vem personerna på bilden är, kort och gott; jag vet inte om det var ett så lysande inlägg.

MEN...jag har lovat mig själv och Internet att inte ta bort de inlägg som kommer till. Så jag får snällt ställa mig i bloggskamvrån och (försöka) lova mig själv att inte blogga onykter mer. Ett enkelt löfte att hålla kan tyckas, men det är tyvärr mig det handlar om. Så vi får se hur det går med det hela.

Jag skiter i dig!

Är ändå dagens kommentar. Jag sa den till fp...

Looser.

Lars sveper vin eftersom att han är en looser. Fredrik och Daniel skrattar gott, och omgång 2 inleds inom kort.

Vem väljer man?

Många skulle välja Henrik. Jag väljer iPhone. 11 Juli babe, 11 Juli...då smäller det.

Ibland gör man rätt. Ibland gör man fel.