Storkuka Chris.

Det där med att tala före man tänker, jag gillar det. Så pass att jag helt funderar på att sluta tänka och bara prata. Fast då kanske jag blir normal och bara en i mängden? Hemska tanke (se där, där tänkte jag till).

Hursomhelst.

Jag och Flix sitter i vardagsrummet och pysslar på. Jag läser en tidning, han målar i en målarbok, vi pratar med varandra med ett ofokuserat fokus samtidigt som Bolibompa brummar på i bakgrunden. Jag lyckas fånga in en signal från kanalen, där en av karaktärerna ropar på hjälp efter Store Chris (som är en händig och ball mekaniker). Signalen bearbetas av mitt störda inre jag, jag får en släng av tourettes, och resultatet blir som följer.

Pappa Fredrik (fnissar och säger): Storkuka Chris

Felix: Va?!?

(Ungefär just exakt här inser jag mitt misstag)

Pappa Fredrik: Ehm...

Felix: Vad sa du?

Pappa Fredrik: Jag sa, store Chris. Han är allt en kul typ (bla bla bla...)

Ibland gör man rätt. Ibland gör man fel. Så är det bara.

Men jag skyller på Marcus. Rakt av. Detta är hans fel! Jäkla storkuka Marcus!

Som en parentes i sammanhanget har jag en profil (användare) på mitt xbox vid namn "storkuka lindmark". Som en parentes till parentesen så har jag funderat på att radera den. Som en parentes till tidigare parenteser så kanske jag bara editerar den till "storkuka granberg"? Rätt ska vara rätt!

Ps. Man får vara barnslig om man är singel. Min låtsaskompis storkuka molgan sa det just till mig!