Att fånga livet på 10 sekunder.

Jag får mig alltid ett gott skratt när jag sitter och kollar in gamla filmklipp som jag spelat in med den första digitalkameran som jag köpte (en Canon PowerShot A40 för er som vill veta). Den var bra, förutom att den hade en liten (stor?) begränsning som gjorde att man enbart kunde fånga max 10 sekunders filmklipp med den.

Detta resulterade i en hel del filmklipp där jag springer omkring som en tok, samtidigt som jag ska agera "lugn" berättarröst som beskriver vad som spelas in. Så lugna fina familjefilmer blev i utförandes stund mer som råa krigsskildringar med shaky-cam och en ljudbild som var mer skrämmande än lugn.