Fredrik läser en barnbok och börjar skratta.

Felix kollade på mig som ett stort frågetecken (?) men jag kunde inte sluta. Jag är en enkel man med enkel humor. Jag har lärt mig att leva med det.

Blacks have more fun!

Så kom dagen då det brun/gråa försvann och blev svart på heltid. Jag pratar hår och jag pratar glädje.

Jag valde färg efter glädjetillstånd på paketet och det visade sig att tjejen med helsvart hårt hade ett "I'm having the time of my life"-uttryck vilket gjorde valet tämligen enkelt för mannen (läs: lillkillen) med en - i vanliga fall - sjuklig beslutsångest.

Härnäst ska jag spara ut helskägg, stökig attityd och bli speciell på heltid...och det mina vänner, det är bara målet för veckan det.

Jag ska bli en bättre far.

Har tagit mig själv i kragen och beslutat att införa dataförbud hemmavid under de veckor då Felix är hos mig. I alla fall under de timmar då han är vaken.

Känns enormt bra, och jag känner mig redan nu som en ny människa. Otäckt ändå hur mycket tid vi människor tillbringar vid våra datorer. Usch!

Smör.

Jag är sedan urminnes tider (sedan jag var ca 13 år) en stolt motståndare till smör. Jag hatar smör. Förstår inte nyttan med smör. Har aldrig riktigt gjort det heller. Det känns som mest gult, fult, kladdigt och fettigt.

Skulle jag möta smör ensam i en mörk gränd sent en kväll/natt skulle jag antagligen säga "Hej smör, du är menlös och ingen gillar dig" (sen skulle jag direkt gå och lägga in mig själv på ett mentalsjukhus, vilket man enligt rekommendation ska göra om man börjar föra en hotfull dialog med smör).

Vi kan ta detta som bakgrund, så ska jag sedan raskt trampa vidare till varför jag då så illvilligt vill berätta om detta motstånd.

Varje tisdag så bjuds det på frukost på jobbet. Det finns mjukbröd, pålägg i form av skinka och ost samt smör. Jag blir ärligt talat rädd när jag ser hur besatta vissa människor är av smör. De gräver stora lass av denna "gula sörja" och slänger sedan ut detta på de stackars mackorna. Jag tror man har budgeterat denna frukost till ca 1 smörpaket per anställd per frukost. Det känns i alla fall som det. För att upprepa mig själv, folk är besatta av smör!

Varpå jag med detta inlägg ger ett startskott till en debatt. Eller "debatt" kanske är att ta i, men jag fördömer helt enkelt alla ni som äter smör och vill gärna se hur ni kan argumentera för varför man ska äta smör. Vad är grejen med smör?

Knattarna är snuskiga.

Fortfarande en klassiker.

Ankeborga.

Tog i dag del av det roligaste uttrycket på länge; att "Ankeborga". Vad syftar då detta till? Jo, när man kommer hem från jobbet eller skolan, klär av sig alla plagg på underkroppen och bara äger. Hihi :)

Konsten att sälja in sig själv på rätt sätt.

Om sanningen ska fram (handen-på-hjärtat) så är det inte direkt en strykande åtgång av mina visitkort. Dom ligger där i sin ask och ropar "Hallå! Se mig! Ta mig! Äg mig!" och jag matar dom med sjävförtroende ("Jag lovar, ni är bra! Även om ingen gillar er så...ni är bra!") varje dag. Men det hjälper inte, dammet lagras likt förbannat som ett elakt in-your-face konstaterande på mina små rackare.

Men, eftersom att problemlösning är mitt yrke (och mellannamn!) så satte jag raskt samman en åtgärdsplan, gjorde en fallstudie, analyserade utfallet och *ta da* ett inköp av några godisklubbor senare så hade jag implementerat en lösning på mina bekymmer.

Numera får mina godissugna kollegor per automatik med sig en del av Fredrik när sockersuget gör sig påmint ;)

Fredrik sjunger Olle Ljungström.

Eller inte jag. Men Joakim gör det, och han gör det bra. Eller inte bara bra...han gör det underbart!

http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendid=110834500

Låt nr.2 - Nåt för dom som väntar.

Hej Algot!

http://lillealgot.blogg.se/

Världens finaste Algot! Grattis Thomas och Malin, till denna underbara lilla kille:)

Rädd, Räddare, Fredrik.

Jag är rädd för döden, Ernst Kirchsteiger, Tomtar och händelser med lyckliga slut. Men allra mest för min egna fantasi, när den klär ut sig i otäcka kläder och kastar om mina drömmar till mardrömmar. Det händer inte ofta numera, men när det väl händer...då händer det med besked!

Igår kunde jag inte ZzZz på direkten. Jag var inte pigg. Jag var inte trött. Men jag var nog mycket mittemellan för att det skulle hålla mig vaken. Vilket resulterade i att jag var just vaken ett bra tag, nog länge för att man ska börja tvivla på om man någonsin kommer att kunna somna igen. I det tillståndet är det lätt hänt att man slängs mellan verklighet och dröm några gånger, innan det att John Blund knockar en totalt.

I det tillståndet inser jag efter ett tag att någon är vid min dörr. Ja, det är helt klart någon vid min dörr. Men jag har ju låst dörren. Eller har jag det? Ja, det har jag. Men det verkar inte spela någon roll, för sen låter det som att denne "någon" låser upp dörren. Sen blir det tyst, och mitt hjärta likså. Drömmer jag? Är jag vaken? Beslutar mig för att det hela var en ovanligt otäck dröm, men garderar ändå situationen med att blunda extra hårt.

Efter ett tag är jag helt säker på att jag hör någon gå mot rummet. Eller är jag säker? Eller "drömmer jag" igen? Sen låter det igen, och igen...och ljudet kommer närmare. Sen inser jag att denne "någon" (om han/hon nu finns) nu borde stå i mitt rum. Ja, det är alldeles tyst och så är det nog. Då "vaknar jag till" och inser att jag antingen kan öppna mina ögon och undersöka saken närmre, eller helt enkelt fortsätta att blunda och försöka ignorera det hela. Jag väljer det senare alternativet och somnar genast.

Inser (såklart) så här i efterhand att allt var en onormalt otäck mardröm. Samt att jag har en väldigt livlig fantasi. På gott och ont :)

Jonathan Johansson.

Jonathan Johansson / Innan vi faller

Proffsbloggare?

Enligt bloggportalen.se så är Blondinbella den "proffsblogg" som är mest välbesökt. Så här beskriver Blondinbella (Isabella) själv sin blogg:

"Min blogg handlar helt enkelt om en 17 årig tjejs liv i Stockholms innerstad. Jag är aktiv inom MUF då jag är ledamot för MUF Norrmalm, samt driver Blondinbella AB. Blondinbella.se är Sveriges största blogg!"

Så här skulle jag vilja beskriva Blondinbellas blogg. Hon skriver med enkla ord om sin enkla vardag. Det finns inget djup i det hon skriver. Det finns inget som är intressant, roligt eller spännande i det hon skriver. När hon skriver om sin roll i MUF så handlar det sällan om politik, utan mer om sammankomster (fest) av diverse slag. Det finns ca 720384729304729374271894 bilder på Blondinbella på hennes blogg, och hon är sig identisk på samtliga av dessa bilder (ja, jag har kontrollerat det...dubbelkollat rentav).

Så här kan en typisk bloggdag se ut i Blondinbellas liv. Hon äter frukost (bild på frukosten). Hon går och tränar (bild på sig själv i träningskläder). Hon äter lunch (bild på lunchen). Hon går och köper en blus (bild på blusen). Hon äter middag (bild på middagen). Hon går hem och myser med sin pojkvän Nils (bild på Nils).

Det kanske är en hemlig bloggkod som jag inte kan uteläsa som gör att jag inte ser storheten i detta. Som en sådan där 3D-bild som fanns i tidningarna förut (bl.a. Aftonbladets söndagstidning), som bara vissa utvalda kunde se (i alla fall kändes det som så). Jag hoppas att det är som så. För är det inte så, så är ju vi alla som läser detta (ja, jag inkluderad) fullständiga idioter.

Nu har i alla fall Blondinbella besluta sig för att ta sig en paus med sitt bloggande. Men då har (såklart) hennes pojkvän Nils beslutat sig för att börja blogga. Nils är en kille från Ö-vik som bloggar om livet i Stockholm i sin blogg Storstadspojken. En blogg som på kort tid blivit väldigt populär, och klättrar snabbt upp längs med listorna på bloggportalen.se. Suck...

Så, för att göra något typ av avslut av detta inlägg. Om Blondinbellas blogg klassas som en proffsblogg, vad är då min blogg?

Hej livet.

Mår jättebra. Punkt. Jättepunkt (:

Konsten att föda upp en död dinosaurie.

Sedan ett par dagar tillbaks är jag och Felix (mest Felix) ägare av ett dinousarieägg. Vi fick det av Magdalena, och även om jag ville (och borde) fråga vart hon hade fått tag i det, så gjorde jag det inte. Naturligtvis eftersom att jag - där och då - greps av den naturliga "JAA-jag-ska-bli-pappa-till-en-dinosaurie!" känslan.

Nu har vi vattnat ägget ett par dagar. Ja, ni läste rätt...vi har "vattnat" ägget. Det verkar som att all fakta man tidigare fått fram via böcker och tv-dokumentärer visar sig vara falsk. Ett dinousarieägg behöver inte värme för att kläckas, utan istället ska man vattna det som en blomma. Ska genast logga in på wikipedia och redigera den fakta som finns om dinosaurier.

Nåväl. Tillbaks till huvudämnen. Nu under helgen har vårt dinousarieägg så sakteligen börjat att kläckas. Men till min stora sorg så verkar det som att dinosaurien är död. Den ser plastig ut och rör sig inte alls. Jag har petat lite försiktigt på den, men utan respons. Felix har petat (läst: KLÄMT) på den, men utan respons. Varpå jag konstaterat att det rör sig om en dödfödd dinosaurie.

Men Felix är i förnekelsefasen. Han vägrar erkänna att så är fallet. Han förklarar det hela med att dinosaurien Jetix (ja, han heter så) är lite trött av sig...och behöver någon dag/vecka på sig att piggna till.

Som ett led av det är Jetix nu en del av familjen Fredrik och Felix Granberg. Namnskylten utanför dörren visar nu "Välkommen till Fredrik, Felix och Jetix Granberg", han har en egen handduk i badrummet, en egen plats i soffan och en alldeles egen plats i våra hjärtan.

Tur i alla fall att jag numera slipper sova utan ett plast-svärd vid min sida i sängen. Då jag med all säkerhet vet nu att jag inte kommer att bli attackerad av en arg dinosaurie mitt i natten. Å andra sidan kan jag fortfarande bli väckt av en arg död dinosaurie. Hm...det blir att skeda vidare med plast-svärdet ett tag till.

Family Guy s07e02.

"A-well-a everybody's heard about the bird
B-b-b-bird, bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird, bird, bird, the bird is the word
A-well-a bird, bird, bird, well the bird is the word
A-well-a bird, bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird, bird, bird, well the bird is the word
A-well-a bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird, bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird, bird, bird, well the bird is the word
A-well-a bird, bird, b-bird's the word
A-well-a don't you know about the bird?
Well, everybody knows that the bird is the word!
A-well-a bird, bird, b-bird's the word
A-well-a...

A-well-a everybody's heard about the bird
Bird, bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird, bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird, bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird, bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird, bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird, bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird, bird, bird, b-bird's the word
A-well-a don't you know about the bird?
Well, everybody's talking about the bird!
A-well-a bird, bird, b-bird's the word
A-well-a bird...

Surfin' bird
Bbbbbbbbbbbbbbbbbb..... aaah!

Pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-
Pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa-ooma-mow-mow
Papa-ooma-mow-mow

Papa-ooma-mow-mow, papa-ooma-mow-mow
Papa-ooma-mow-mow, papa-ooma-mow-mow
Ooma-mow-mow, papa-ooma-mow-mow
Papa-ooma-mow-mow, papa-ooma-mow-mow
Papa-ooma-mow-mow, papa-ooma-mow-mow
Oom-oom-oom-oom-ooma-mow-mow
Papa-ooma-mow-mow, papa-oom-oom-oom
Oom-ooma-mow-mow, papa-ooma-mow-mow
Ooma-mow-mow, papa-ooma-mow-mow
Papa-a-mow-mow, papa-ooma-mow-mow
Papa-ooma-mow-mow, ooma-mow-mow
Papa-ooma-mow-mow, ooma-mow-mow
Papa-oom-oom-oom-oom-ooma-mow-mow
Oom-oom-oom-oom-ooma-mow-mow
Ooma-mow-mow, papa-ooma-mow-mow
Papa-ooma-mow-mow, ooma-mow-mow
Well don't you know about the bird?
Well, everybody knows that the bird is the word!
A-well-a bird, bird, b-bird's the word

Papa-ooma-mow-mow, papa-ooma-mow-mow"

Hahahahaha! Som jag skrattade....SOM jag skrattade! Bästa avsnittet på länge! :)

Ska man leva dubbelliv ska man åtminstone göra det med stil.

...och se till att bröllopsbilden på respektive partner inte hamnar bredvid varandra i den lokala tidningen.

Bild från dagens Piteå-Tidningen. Ett kul lika-som-bär inslag i allas vår favorittidning.

Fredrik?

Nä, men ett bra försök i alla fall Felix :)

Snickeriet.

Legendarisk dokumentär från 1993.