Skriver sällan nuförtiden. För sällan. Men med Facebook, Twitter, Instagram, etc. är inte behovet lika stort. Dessutom blir man lat, som en effekt av alla dessa sociala flöden. Med färre och färre tecken ska man beskriva sitt här och nu. Vilket ju är bra, men det gör att en bloggtext på några hundra/tusen tecken mer, känns som en novell att skriva i ren jämförelse. Det orkar man ju inte. Det förstår ju alla.
Men jag läser ofta igenom det jag skrivit under dessa år. Vilket får mig att skratta. Där ett tag blev det riktigt bra (tyckte jag såklart inte då).
Så vi tar en repris på ett gammalt inlägg. Det passar bra, då sommaren i stort handlar om reprisomgångar i alla dess format.
Ps. Jag är fortfarande lika osmidig, och kat ÄR fortfarande kat.
http://fredrikgranberg.blogspot.se/2008/08/osmidigt-fredrik.html
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar