Äntligen framme i Stockholm. Tåget var (som vanligt) försenat och tågresan var varm, trång och jobbig. Kändes (definitivt som vanligt) ruskigt jobbigt att säga hejdå till Felix. Som tur var så sov han när jag steg av, annars hade det med all säkerhet blivit ett jobbigare avsked. Nu dröjer det en mindre evighet tills vi träffas igen, och det känns jobbigt. Men, jag biter ihop och laddar för en skoj helg här i huvudstaden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar